torsdag 5 april 2012

Liberaler måste våga kritisera

I ett inlägg på sin blogg bemöter Adam Cwejman dels Liberala Studenter Uppsalas debattartikel om att Folkpartiet borde bryta med Moderaterna och dels LUF Uppsalas artikel i UNT om Moderaternas avsaknad av en liberal utrikespolitik.

Det är viktiga poänger som Adam lyfter fram. Det finns en uppenbar risk med att glorifiera det som har varit. Politiska partier måste alltid ha förmågan att se framåt, utan den förmågan vinner man inga val.

Vad vi dock reagerar på är att han kallar LUF Uppsalas så kallade attack mot Moderaterna för deras avsaknad av en human utrikespolitik för en profilering från vänster.

“Märk väl att profileringen sker från vänster. Man försöker i båda artiklarna utmåla moderaterna som ett ondskefullt högerspöke.”
- ur Adam Cwejmans blogginlägg

Det finns inget vänster i en utrikespolitik som vill förhindra vapenexport till diktaturer, som sätter mänskliga rättigheter högst upp på dagordningen.

Bara det faktum att ordföranden för Sveriges liberala ungdomsförbund antyder att kritik av Moderaternas utrikespolitik är en profilering från vänster sänder en signal till andra som gör anspråk på en liberal utrikespolitik, att LUF inte i första hand tänker fortsätta kämpa för mänskliga rättigheter. Att enbart fokusera på exempelvis skatter och avregleringar, områden där LUF står till höger om nuvarande Moderaterna, är enligt oss en märklig hållning från ett liberalt ungdomsförbund.

Vad gäller LS Uppsalas artikel hävdades det aldrig någonting annat än att Alliansen i grund och botten är en framgång. Dock finns det en problematik i att redan före valet utforma den kompromisspolitik de fyra allianspartierna senare ska regera med. Utvecklingen mot en mer enad allians försvårar Folkpartiets roll som landets liberala röst. En liberal röst som vi anser att Sverige allt mer behöver. I en intervju med Fokus håller partisekreterarna med om Liberala Studenters kritik mot Alliansen.

Liberala Studenter Uppsala menar att ett regeringssamarbete, en allians, fastslås snarare efter valet istället för före. Vidare tycker LS Uppsala att Folkpartiet alltid ska vara en liberal röst gentemot våra regeringspartners. Det betyder inte, som Cwejman verkar tro, inte att LS tycker att Folkpartiet borde samarbeta med oppositionen, eller att de kritiserar alliansen från en vänstervriden alternativt socialistisk ståndpunkt.

Att kritisera allianspartners är enligt vår mening inte att vara vänster. Att framföra kritik mot Moderaterna gör oss inte automatiskt till socialdemokrater. Särskilt inte när kritiken gäller att vi anser att liberala grundvärden förbises av regeringen i allmänhet och av Moderaterna i synnerhet. Vi tycker det är olyckligt och förenklat när Adam Cwejman kallar debattartiklarna för vänsterprofilerade. Tvärtom ser vi det som en tydlig liberal profilering att markera att mänskliga rättigheter och andra liberala grundvärden alltid ska stå i första rummet.


Tove Henriksson, ordförande LUF Uppsala län

Erik Wretling, ordförande Liberala Studenter Uppsala

Kajsa Dovstad, vice ordförande LUF Uppsala län

Filip Wästberg, styrelseledamot LUF Uppsala län

Thea Andersson, styrelseledamot LUF Uppsala län

fredag 23 mars 2012

Irrationell beslutsfattning

Egentligen visste jag att datalagringsdirektivet skulle accepteras och klubbas igenom i riksdagen. De ja-sägande partierna var långt gångna i sina resonemang och EU-föreståndarna vågar inte gå emot. En enlighet söks i EU-politiken från sverige. Det är ett förståeligt argument. Sverige manar till ett ökat samarbete i Bryssel, en gemensam polis och en gemensam invandringspolitik, många vill också ha gemensam valuta. Att i det läget som land motsätta sig ett säkerhetsdirektiv vore direkt olämpligt om man vill ha någonting att säga till om i säkerhetsfrågorna.

Men vad som klubbades igenom i Onsdags känns trots EUs storhet som ett direkt olämpligt direktiv. Det räckte med att följa debatten på twitter i endast några minuter för att konstatera att ja-sägarna var väldigt få och möjliga att räkna på bara en hand, i kontrast var de förtvivlade nej-sägarna tusentals. Med hashtaggen #DLD gick människor ut och uttryckte sina känslor i förfäran över direktivet.

Det är långt ifrån bara twitterflödet i sverige som indikerar ett felaktigt beslut. I Rumänien, Tyskland och Tjeckien fick konstitutionsdomstolen ogilitigförklara lagar som skyddade befolkningen från massövervakning för att lagligt kunna implementera direktivet. Lagar som förmodligen uppstod i kölvattnet från världskrigen. Lagar som skyddade individen.

Jag är orolig över vad detta beslut kan orsaka i framtiden. Jag är orolig över hur JOBBIK i Ungern hanterar en pool av information om invånarna. Jag är orolig för den framskridande islamofobin i Europa och hur rasistiska folkvalda kan utnyttja informationen. Jag är orolig för att efter den första Maj är jag misstänkt, jag är bevakad och jag är granskad. Inte bara vem jag ringer, utan hur, på vilken plats och var den jag ringer är någonstans. Jag är orolig för den medelålders mannen som inte längre vågar kontakta anonyma alkoholister och jag är orolig för myndighetsarbetaren som inte längre vågar ringa en journalist för att berätta om orättvisa förhållanden.

"Den vanliga medborgaren har inget att oroa sig för." säger Johan Pehrsson. Ändå sitter jag, integritetskränkt och på nålar.

Två dagar efter att beslutet har klubbats är nyheten överblåst i media. Den mediala rapporteringen var kort och koncis, kritiken likaså. Lugn kanske till och med råder i Rosenbad.

Landets liberaler känner motsatsen. Landets unga vänsterpartister känner motsatsen. Landets unga moderater, centerpartister, kristdemokrater, sverigedemokrater, piratpartister och socialdemokrater känner motsatsen. EUs politik och sveriges ja-sägarattityd har gjort ett helt lands unga politiska befolkning arg, förbannad och kränkt. Utopin om individernas frihet förlorade i Onsdags. I utbyte förlorade Sveriges ja-sägande partier en hel integritetsvärnande generation.

måndag 19 mars 2012

Öppet brev till Folkpartiets representanter i riksdagen: Nej till datalagringsdirektivet!

"Bästa riksdagsledamot för Folkpartiet Liberalerna!

Liberala Ungdomsförbundet Uppsala län uppmanar dig att rösta emot datalagringsdirektivet.

Datalagringsdirektivet bryter mot europakonventionen om mänskliga rättigheter, idén om en liberal rättsstat och framför allt är det integritetskränkande. Datalagringsdirektivet saknar tydligt syfte och ger en betydande stor risk för framtida ändamålsglidning. Ohindrad och anonym kommunikation är en förutsättning för internet i sin nuvarande form. Tar ni från medborgarna det fria internet, tar ni också bort folkets möjligheter att upptäcka orättvisor, att organisera sig och möjligheten till att diskutera. Det fria internet får varken försvinna eller inskränkas.

Vi befarar att om direktivet genomförs kommer det att skada förtroendet mellan ungdomar och politiker för en väldigt lång tid. Systemvetare kommenterar idag datalagringsdirektivet som någonting direkt olämpligt. Inte bara för att det kommer att ta upp enorma mängder av lagringsutrymme, utan också för att internet med sin nuvarande frihet är extremt massivt. De pengar som skulle gå till lagring av privata medborgares aktiviteter på internet, kan mer effektivt riktas till polisen för riktad brottsbekämpning.

Viktigt att ha i åtanke är att inte bara LUF är mot direktivet; samtliga ungdomsförbund från höger till vänster är emot dess införande.

Röstar du för datalagringsdirektivet sviker du därför inte bara dem som röstade på dig. Du sviker en hel generation. Du sitter i riksdagen för att väljarna valde dig dit. Det är din plikt att i avgörande voteringar som denna om datalagringsdirektivet rösta efter hjärtat - inte partigruppens riktlinjer. Vi ber dig att du, som vår representant i riksdagen visar att politik handlar om att rösta rätt, inte att rösta lätt.

Liberala Ungdomsförbundet Uppsala län uppmanar dig att vid voteringen om datalagringsdirektivet vara modig och rösta nej!

Liberala Ungdomsförbundet Uppsala läns styrelse
genom

Tove Henriksson
Ordförande LUF Uppsala län"

Brevet mailades idag till samtliga riksdagsledamöter för Folkpartiet Liberalerna.

lördag 4 februari 2012

Utförsäljning! - Kampanj

Under den nationella kampanjdagen genomförde vi i LUF Uppsala en fotokampanj. Detta är resultatet!




















William Jelvin har tagit bilderna, på bilderna syns Thea Andersson och på den sista bilden är Dilovan Kamil. Projektet och platserna är valda av LUF Uppsala.

tisdag 6 december 2011

Miljön - mer än bara klimatet.

I dagarna är det stort klimatmöte i Durban, Sydafrika. Jag tror få missat att det är något i görningen där, man letar efter en möjlighet till ett avtal efter Kyotoprotokollet som snart tar slut.

Klimatet har varit på tapeten ganska länge nu, rapporter efter rapporter säger att vi måste ändra på oss nu för att undvika total katastrof om 50 år. Klimatskeptikerna griper efter halmstrån för att motbevisa.

Tyvärr har detta klimatfokus gjort att vi tappat intresset för en del andra miljöproblem, som är både närmre rent geografiskt och i tiden. Jag talar såklart om försurning, övergödning, luftföroreningar, marknära ozon och giftutsläpp. Detta är sådant som påverkar oss idag, i Sverige! Enligt svenska miljöinstitutet dör mer än 5000 människor varje år i Sverige en för tidig död på grund av luftföroreningar, främst i städer.

Detta faktum beror inte bara på att man förbränner fossilbränslen, och det blir inte bättre för att du kör på etanol(snarare värre). Luftföroreningar, försurning, övergödning och marknära ozon beror till stor del på att vi förbränner saker över huvud taget. Så när man talar om att skapa en fossilfri värld så pratar man om att lösa ett enda problem, för att lösa de andra måste vi satsa mot en förbränningsfri värld. Inte bara det, vi måste göra det nu, för problemen är nu, inte om 50 år. Och vi i Sverige kan påverka situationen i Sverige. Att klimatfrågan löses av bara farten är ett lyckligt sammanträffande, för här har inte klimatskeptikerna någonting att hämta.

Sverige måste våga sätta ner foten i miljöfrågan, för svenskarnas skull, för din och min och för de som kommer efter oss. Vi måste våga prioritera rätt, göra svåra val och se till vårt bästa.

Men vi skall aldrig glömma, att hållbar utveckling inte bara är miljön, det är också finansiellt och samhällsmässigt!

Mvh/
Mikael Andersson

fredag 21 oktober 2011

Vem övervakar övervakarna?

Kameraövervakning debatteras flitigt i media. Här ska jag utveckla mina egna tankar kring ämnet. Jag utgår från ett svenskt perspektiv och mina liberala värderingar.

Varför finns övervakningskameror?
Syftet med kameraövervakning är att förebygga brott såsom skadegörelse, stöld, misshandel, rån och våldtäkt. Med övervakning blir det svårare att begå brott utan att upptäckas. Kamerorna - som även benämns trygghetskameror - ska alltså ge ett säkrare samhälle.

Ja, det låter ju bra. Vad är då problemet? Konflikten ligger i att övervakning innebär ett intrång i människors privatliv. Ett allt för stort intrång menar somliga och liknar det vid övervakningen i George Orwells roman 1984. Men i Orwells dystopi sker övervakningen både på allmän plats och i folks hem och den genomförs till stor del för att undvika konspiration mot staten. En annan viktig skillnad är att samhället i 1984 är en totalitär stat som tillämpar både angiveri och tankekontroll, medan Sverige är en parlamentarisk demokrati och en rättsstat.

I Sverige finns två lagar som reglerar kameraövervakning: Lagen om Allmän Kameraövervakning (LAK) och Personuppgiftslagen (PuL). På så sätt övervakas övervakarna, och de kan ställas till svars om lagen överträds. Vidare krävs det ett särskilt tillstånd från länsstyrelsen för att sätta upp övervakningskameror i offentligt utrymme. När tillstånd har begärts görs en noggrann bedömning av omständigheterna. Man utvärderar vilket behov som finns och vilket syftet är. Hänsyn tas till hur stort området som ska bevakas är, hur känsligt det övervakade området är samt de berördas inställning till kameraövervakning.
Det finns också bestämmelser om att inspelat material ska gallras så fort det inte längre behövs, att så få som möjligt ska ha tillgång till bildmaterial och att materialet endast används för det syfte som övervakningen har.

Att med den bakgrunden hävda att kameraövervakning är oetiskt och en kränkning av mänskliga rättigheter är för mig svårbegripligt. Vilken är egentligen den största kränkningen, att bli övervakad eller att bli överfallen?

Martin Larsson

Källor (tips på fortsatt läsning)
Kameraövervakning, vilka lagar gäller?
Lagen om kameraövervakning
Personuppgiftslagen
1984, a summary and analysis
Read 1984 online

torsdag 20 oktober 2011

Centern och Folkpartiet

Kan Centerpartiet bli ett hot mot Folkpartiet?

Det är väl ingen som inte lagt märke till att Annie Lööf har gjort entré som centerledare och näringsminister. Tidigare har centern inte nämnvärt positionerat sig så tydligt som det liberala partiet ( undantaget vissa enstaka utspel och CUF) och folkpartiet har levt ohotat i sin tillvaro som alliansens liberala röst. Med mevetenhet om att landsmötet innehöll en del välkomna postionsförbättringar så har inte Folkpartiets retorik präglats av den varma liberalismen de senaste åren. Björklund är uppskattad som tydlig ledare, men det är uppenbart att det finns en konflikt ideologisk i folkpartiet.

"Sverige behöver en visionär resplan och en tydlig kurs fylld av framtidstro och genuina värderingar. Sverige behöver en vitamininjektion, ett tydligt liberalt ledarskap som både skapar förutsättningar för människor att växa och satsa och som visar en solidarisk och värmande politik för de allra mest utsatta. Det ledarskapet vill jag tillsammans med hela Centerpartiet anta". ( lööfs installationstal )

Detta låter som klassisk liberalism och en ton som vi inte har hört i svenskt politik på länge. Vidare:

" Denna frihetliga kunna-själv-linje och tasigförsamhet bottnar i en otvetydig kamp för den enskilda människan. Alla människor vill göra sina egna livsval och ska kunna förverkliga sina livsprojekt oavsett vem man än är, vilken bakgrund man än har och var i landet man än bor. Denna tanke går också som en solidarisk tråd i vår syn på öppenhet och invandring. Förväntningarna på människor som kommer till Sverige är ibland är så lågt ställda att de blir självuppfyllande profetior. Människor som flyr undan krig och förtryck, människor som söker sig till Sverige för att jobba. Dessa människor vill göra rätt för sig. Arbeta. Driva företag. Betala skatt. Kunna själv. Det är dags att säga ja till lika livschanser. Det är dags att säga nej till jante. Och det är dags att säga ja till självständiga och fria individer, till kreativitet, tilltro och egenmakt "

Detta är vad jag kallar liberalism, en låt bli politik som jag tror alla vi som är klassisk liberaler drömmer om att Björklund ska sägai nästa tal, när det bara åberopas hårdare krav. Socialliberalismen handlar om att vårda när det behövs, och stå tillbakas när människor kan själv, det som Lööf kallar " kan-själv "; " För jag vill leda ett tydligare Centerparti som spelar roll i människors vardag. Ett Centerparti som visar på möjligheterna när andra ser hinder, ett Centerparti som säger ja när andra säger nej och ett Centerparti som säger människor när andra säger myndigheter " Exakt!

Det här inlägget ska inte gå ut på att oblygt hylla Centerpartiet, utan handlar snarare om oss själva. Inför alliansregeringens andra mandatperiod lyfte centerpartiet fram de regelförenklingar som skett på företagsidan. Jag har en ide om att en liknande tanke borde föras in på våra områden, skolan och intergrationen. För i skolan så vill folkpartiet väl, men ibland ibland så tar retoriken om hårdare krav, fler regler, mer centralstyrning över. Vi borde ta vara på den vitaminkick Centerpartiet kan uppleva med Lööf, men framförallt ta inspiration av hennes retorik. Annars tror jag det kan bli farligt 2014.

Erik Wretling