torsdag 13 mars 2014

Därför gillar vi det fria skolvalet!

Det fria skolvalet infördes i Sverige 1992 med syftet att öka möjligheten för elever och föräldrar att själva välja skola. Det var en frihetsreform därför att alla elever nu kan söka vilken skola som helst i landet. Innan dess var man hänvisad till att gå i skolan i det område man bodde.

Nu kritiserar vissa, främst från vänstersidan, det fria skolvalet. Kritikerna menar att det leder till ökade skillnader i skolresultaten, till ökad social snedrekrytering och till en allmänt sämre skola i Sverige. Vi menar att det sista är felaktigt - det fria skolvalet har tvärtom haft bra effekter på den svenska skolan.

Kunskapsresultaten i skolan har mycket riktigt sjunkit. Eftersom den nedåtgående trenden sammanfaller i tid med när det fria skolvalet infördes kan man tro att det är en konsekvens av det fria skolvalet. Vi menar att det beror på andra saker. Till exempel genomfördes kommunaliseringen år 1991, vilken har fått stark kritik, inte minst sedan den senaste statliga utredningen som fastslår att den hade en direkt negativ påverkan på den svenska skolan. Traditionell kunskapsinlärning har till stor del nedvärderats. Kraven på lärarutbildningen, och dess kvalitet, har gradvis sänkts, och den pedagogik som lärts ut har inte fokuserat på mätbar kunskap, vilket är en god förklaring till de sjunkande resultaten i internationella mätningar såsom PISA. Istället har man fokuserat på sådant som inte kan mätas, och det har lett till sämre resultat. 

Visserligen har det fria skolvalet lett till skillnader mellan olika skolor och elever. Kritikerna hävdar att det skapat en segregation, där eleverna som det går bäst för väljer olika elitskolor, medan de andra hamnar på sämre utbildningar. De menar att vissa skolor och elever får toppbetyg medan resten får undermåliga sådana. Detta stämmer bara till viss del.

Resultaten blir bättre för de som får högst betyg, vilket medför att den relativa skillnaden mellan elevers kunskaper ökar. Det medför däremot inte att de som har lägst betyg får sämre resultat. Att resultaten för vissa elever höjs mer än andras elevers resultat innebär inte att alla elever får det sämre över lag. Det faktum att denna reform infördes samtidigt som en allmän försämring av resultaten skedde gör att vissa tror att reformen orsakat försämringen - fast det inte finns någon grund för det.

Kritikerna vill istället blanda upp klasser med högpresterande och lågpresterande elever, och menar att detta ska leda till att elever med svårigheter får hjälp av sina kamrater. Här finns det däremot en allvarlig brist i resonemanget. Stora skillnader i förkunskaper bland eleverna gör lärarens jobb svårare eftersom läraren måste anpassa sin undervisning till elevernas kunskapsnivå, vilket blir ett nästintill omöjligt uppdrag med allt för stora skillnader i klassen. Resultatet blir att de som ligger i riskzonen får mest hjälp och övriga lämnas åt sitt öde. Idén om att högpresterande elever ska hjälpa sina kamrater är också orimlig eftersom deras uppgift är att själva studera - inte lära ut. Tanken om att duktiga elever ska agera som ”extralärare” åt de andra i klassen faller på sig själv eftersom man inte rimligen kan hävda att elever ska göra lärares jobb.  Det vore mer hållbart om elever fick möta utmaningar på sin nivå än att vissa alltid har det för enkelt och andra ständigt måste kämpa för att hinna ikapp. 

Det fria skolvalet ger elever en möjlighet att själva avgöra vilken skola och svårighetsgrad de vill studera på. Vem som helst kan söka de bästa utbildningarna – inte bara de som bor i innerstaden eller de rika förorterna. Trots det ogillar många dess effekter. Somliga menar nämligen att det inte är elevernas talang, flit eller ambition som avgör vilken skola de väljer, utan istället deras föräldrar och deras bakgrund.

Elever med högutbildade föräldrar väljer aktivt skola oftare än elever med föräldrar med lägre utbildningskapital. De förstnämnda eleverna har oftast höga förväntningar på sig, och goda förutsättningar eftersom de har en akademisk tradition med sig hemifrån. Deras föräldrar är välinformerade om vilka skolor som gäller. Det är generellt dessa elever som har höga betyg och gå på skolorna som får bäst resultat. De sistnämnda eleverna, med föräldrar med lägre eller ingen utbildning, får relativt sett sämre betyg. Detta kan påverka skolvalet.

Det är å ena sidan problematiskt att elever får olika förutsättningar beroende på vilka deras föräldrar är. Men den effekten skulle inte försvinna med mer likartade och likformiga skolor. Väldigt olika förkunskaper i en klass hjälper som sagt inte någon, oavsett orsakerna till skillnaderna. Att avskaffa det fria skolvalet skulle således hålla tillbaka eleverna det går bäst för, men inte hjälpa eleverna det går sämst för.

Även kritikerna är överens om att det går att fatta ett väl avvägt beslut om vilken skola man vill gå i, även för barn som inte har föräldrar som är professorer, alla utnyttjar dock inte möjligheten att välja. Det viktiga är därför frågan om hur man hjälper elever och föräldrar att göra det. Idag finns det till exempel ofantliga mängder information om olika skolor på internet. Det gäller att kunna avgöra vad som är tillförlitligt och relevant, och här spelar studievägledningen en stor roll. En god studievägledare kan informera elever och föräldrar om vilka alternativ som finns, samt vilka för- och nackdelar som finns med dessa alternativ. Det är med information som man bryter kunskapsklyftor, inte med reglering av fria val.

Det fria skolvalet ger svenska elever en möjlighet att välja skola, och därmed en större chans att påverka sin framtid, genom att göra ett aktivt val istället för att bara hamna i den skola som råkar befinna sig närmast deras hem. Reformen har kritiserats för att försämra skolresultaten, vilket aldrig har bevisats, och för att öka skillnaderna mellan elever, något som inte är negativt då det är eleverna det går bäst för som förbättrar sina prestationer utan att det går sämre för någon. Det var en frihetsreform som har varit framgångsrik, och som har stor utvecklingspotential. Det fria skolvalet leder till större möjligheter och friheter för varje individer och familjer att påverka den utbildning som lägger grunden för alla Sveriges elevers framtidsmöjligheter.

Oscar Matti, Liberala ungdomsförbundet i Uppsala län

Olle Nyrén, Liberala ungdomsförbundet i Uppsala län

1 kommentar: