onsdag 9 maj 2012

"När blev det okej att öppet vara sverigedemokrat?"

sa en vis person efter dagens debatt mellan mellan Jimmie Åkesson och Erik Ullenhag i Uppsala. Jimmie Åkesson ser sig själv som en politisk ventil för det svenska folket. Innan SD var det inga som vågade uttrycka invandrarkritiska åsikter, hävdar han. Jag säger som Erik Ullenhag: Att säga emot en åsikt är inte samma sak som att inte tillåta den.

Sällan får jag obehagskänslor eller oroas över domedagsteorier. Debatten mellan Jimmie Åkesson och Erik Ullenhag var dock ett sådant tillfälle då jag inte bara fick en klump i magen, utan då hela min kropp infann sig i ett dystopiskt tillstånd. Aldrig kunde jag föreställa mig att en partiledare för ett riksdagsparti skulle använda rent rasistiska undertoner i sin argumentation. När Ullenhag ifrågasatte Sverigedemokraternas historia erkände Jimmie att han har samma värderingar nu som när han gick med i partiet. SD har jobbat hårt med att rensa ut rasismen som var allt annat än frånvarande när Åkesson blev partiaktiv. Att Åkesson nu inte klart tar avstånd från den anda som rådde inom Sverigedemokraterna under 90- talet är alarmerande och visar på en radikalisering av partiet. Åkesson nämner också att ”det inte finns något sätt att mäta svenskhet” men resonerar på ett sätt som inte kan tolkas på annat vis än att ett sådant mätinstrument vore önskvärt. Han refererar vidare till Per Albin Hanssons idé om folkhemmet, ett socialistiskt projekt där politiker dikterade vilka normer människor skulle leva efter. Folkhemmet fick bland annat tvångssteriliseringar som biverkning, vad Jimmie Åkessons folkhem, riktat mot invandrare, får för effekt vågar jag inte ens tänka på.

Debatten börjar med referenser till matlagning. Pasta och olivolja är kanske något folk kan anknyta till, men det blir allvarligt talat lite löjligt. Åkesson har med sig en flaska olivolja som present till Ullenhag. Den har hans sambo importerat helt själv, informerar han, invandrare som startar importföretag är alltså onödigt: Ullenhag får sin olivolja i alla fall. Åkesson har dock inte den goda smaken att ge sin kompatant en ny present: olivoljan är använd. Halvfull eller halvtom, vilket av uttrycken som föredras. Det kan tyckas småaktigt att uppehålla sig vid en flaska olivolja, men det här säger något om samhällsklimatet i allmänhet och Sverigedemokraterna i synnerhet. Vissa beteenden må vara lagliga och fullt utförbara, men är inte socialt accepterade. Att ge en använd flaska olivolja i present är något som i de flesta kretsar skulle orsaka proteststorm. Att likt Åkesson notoriskt uttrycka invandrarfientliga åsikter var tills nyligen något som också bemöttes med kritik. Idag är det accepterat att vara invandrarfientlig. I en demokrati ska alla åsikter kunna uttryckas. Men det ska vara lika obekvämt att vara invandrarfientlig som det är att ge bort en halvanvänd flaska olivolja.

Erik Ullenhag gör en strålande insats. Han stolpar konkret upp siffror på hur invandringen ser ut. Han bemöter alla Åkessons angrepp utan att tappa problemformuleringsprivilegiet. Det viktigaste av allt är dock att han framhåller migrationens etiska aspekt. Han förklarar att Sverigedemokraternas politik innebär att människor utvisas till krig, mordhot och tortyr. Han frågar hur Sverigedemokraterna ställer sig till det. Jimmie Åkesson svarar inte på frågan. Anledningen är enkel, det är ännu inte socialt accepterat, inte ens bland Sverigedemokraternas väljare, att vilja utvisa människor till misär. Genom begreppsförvirring och avhumanisering har Sverigedemokraterna fått invandringsdebatten att handla om kultur och kollektiv. Men debatten om den enskilde invandrande individen, den kan de inte ta.

Debatten var alltså ett omskakande uppvaknande över vilka värderingar vårt samhälle finner acceptabla. Sverigedemokraterna har skruvat upp tonen. Förhoppningsvis kommer det aldrig bli acceptabelt att se det konkreta resultatet av invandrarfientlig politik: Människor som avvisas till tortyr, mordhot och krig. Vi måste berätta för människor att sverigedemokratisk politik innebär mer än att alla inte är uppväxta med Mamma Scans köttbullar. Vi måste berätta om den enskilde flyktingen, om de papperslösa. För debatten om individen, den vinner vi.

Kajsa Dovstad
vice ordförande Liberala ungdomsförbundet Uppsala

4 kommentarer:

  1. Beklämmande att en ung person som du så tydligt saknar humor! Lyckligtvis har de båda politiker-kombattanterna båda två denna gåva och oavsett vilken sida man själv håller med, var det en "kul",avspänd debatt.

    Fattade du absolut ingenting av det festliga "olivskämtet"? Det var ju för det första Ullenhag, som drog upp "mat-frågan", varvid ju Jimmie på förhand hade laddat sin väska. Ta och titta på en video-Replay och lär lite humor!
    " Att ge en använd flaska olivolja i present.. Trodde du verkligen på fullt allvar en sådan idioti?
    Hittade en klockren tweet:

    (Sebastian) " Underbart med olivoljan! Att Erik är så förutsägbar i sina debatter är skrämmande. 7klövern går efter manus "

    SvaraRadera
  2. (Off-topic) A second thought! Ta inte illa upp, men för ngn politiskt verksam är det ju viktigt att ha ett exakt språk. Här ovan misshandlar du rejält en glosa, som lätt behövs i sådana sammanhang.

    /-- att ge sin kompatant en ny present/--/

    Ska förstås vara kombattant. Känner igen franskans "combat=strid" ? Finns även på eng. men mindre vanligt.

    SvaraRadera
  3. Väldigt intressant att det du kritiserar med mitt inlägg är "ett missförstått" skämt och ett stavfel. Det visar att du vill få debatten någonannanstans, att du inte är villig att bemöta argument. Jag tackar så mycket för din insats som svensklärare och hoppas att du är lika notorisk när det gäller sverigedemokraters språk. Jag må vara liberal men är faktiskt inte helt bakom flötet. Klart jag inte på allvar trodde att Åkesson ville blidka Ullenhag med en present. Men han gav honom en använd flaska olivolja och försökte göra en politisk poäng av detta. Det försöker jag med. Så, nu har jag svarat på dina triviala invändningar och hoppas att debatten om Sverigedemokraterna kommer att handla avvisningarnas konsekvenser i fortsättningen.

    SvaraRadera