Hösten hos LUF Uppsala

Vi i LUF Uppsala har genomgått rätt stora förändringar under hösten. I våra stora försök att bredda, förbättra och göra LUF Uppsala mer attraktivt har vi genomfört en Cafe Liberal-reformering. I stället för att vara begränsade till enskilda talare och enskilda ämnen, breddar vi begreppet och utbildningen. Nu har vi tre typer av CL, som är utformade för att passa olika individer med olika bildningsideal. Resultatet av det börjar visa sig nu - genom fler och mer aktiva människor i våra lokaler - det tycker vi är jätteroligt och det viktigaste vi kan göra för liberalismen i Sverige idag.

Vi arbetar dessutom för att kunna ha möjlighet till större effekter realpolitiskt. Samarbetet med Folkpartiet går framåt och vi är numera konstant närvarande på styrelsemöten både på kommunnivå och i länsförbund. Sånt är viktigt för oss, men också viktigt för Folkpartiet. Nya idéer utvecklar alla folkrörelser. Vi har dessutom hållit i ett seminarium för kommunföreningar i Folkpartiet med fokus på medlemmar, värvning och medlemsvård. Medelåldern i ett parti ska sträva efter att vara så lik den folkliga medelåldern (och spridning) som möjligt och där behöver Folkpartiet i Uppsala län (och nationellt) bli bättre. Vi hjälper gärna till  med den processen.

Vidare är vi mer än halvvägs in i höstterminen med ett gott resultat. Nu ser vi fram emot gömd inte glömd-kampanjen som drar igång i december (vi tjuvstartar idag), fler CL, och mer politik. Här bjuder vi, dessutom, på några bilder från de evenemang som genomförts sen i Augusti:

Med liberala hälsningar,
Vice ordförande
Thea Andersson

Tankar om konservatismen

Efter flera diskussioner om de borgerliga partiernas ideologier, som skiftar väldigt, vill jag formulera några idéer. Diskussionerna gällde framför allt de nuvarande partibildningarna och om ideologierna, konservatism och liberalism i första hand, ens är förenliga med varandra. Detta är särskilt aktuellt då valet 2014 närmar sig och partierna i alliansen kanske kommer att gå skilda vägar, antingen före eller efter valet, särskilt om valet slutar olyckligt. Men för att kunna avgöra om två ideologier kan rymmas inom ett parti eller en allians måste de först definieras.

Liberalismen handlar om individens frihet, det är det fokus liberaler har och det som bör genomsyra ett liberalt partis handlingsprogram och visioner. Att vara liberal innebär därför flera andra saker, till exempel att man är feminist, eftersom alla individers lika möjligheter inte kan uppnås i ett samhälle där diskriminering på grund av kön förekommer dagligen. Liberalismens utmaning är att riva ner de barriärer som hindrar människor från att vara fria, vart än i samhället dessa hinder finns.

Konservatismen däremot handlar om att bevara det som var förr, och det är just det många liberaler ogillar. Det kan lätt tolkas som en rädsla för förändring, eller som att man har förlegade uppfattningar om saker, exempelvis könsroller för att återknyta till stycket ovan. Historiskt har liberala krafter försökt förändra samhället, just genom att avlägsna olika företeelser som hindrar människor från att vara fria, exempelvis genom att driva igenom allmän rösträtt. Då har konservativa krafter i många fall motarbetat dessa förändringar, de ville ”skynda långsamt”. På det sättet anser även jag att ideologierna står i motsatsförhållande till varandra.

Men vad är egentligen konservatismens motivering till att bevara det som varit förr? Att motarbeta förändringar som ett egenvärde är fullt rimligt ur ett konservativt perspektiv, eftersom de konservativa inte anser att samhällen mår bra av alltför snabba förändringar. Ur ett liberalt perspektiv är det däremot orimligt. Men att bevara det som är bra och låta det som inte är lika bra förändras låter betydligt mer logiskt. Är något trasigt behöver det inte lagas, en argumentation som är väldigt lätt att köpa, bokstavligt talat men även i politiken.

Det finns dock fortfarande flera oklarheter. Vem är det som bestämmer vad det är som är bra och värt att bevara? Vem vinner på förändringen och vem förlorar på den? Och betyder det alltid samma sak att vara konservativ? I Ryssland blir de som vill återgå till det gamla sovjetsystemet konservativa enligt min definition, men vad har de gemensamt med Kristdemokraterna eller republikanerna i USA?

Det finns en del värderingar som man brukar förknippa med konservatismen, oavsett hur samhället ser ut. Dessa brukar vara att man förespråkar kärnfamilj, ofta religiösa värderingar om hur man ska bete sig, samt motstånd mot sådant som var tabubelagt förr i tiden, såsom homosexualitet, polygami och fri abort. Detta är alltså inte värderingar som alla konservativa har, men republikanerna i USA är kritiska både mot homosexuellas rättigheter och fri abort och svenska kristdemokraterna uppvisar även en del sådana tendenser.

Dessa värderingar är alltså uppfattningar om individens moral. Som liberal är det orimligt, både att det nödvändigtvis skulle vara ”bättre” att leva enligt gamla moraliska uppfattningar om saker och ting, och att det är något som staten ska lägga sig i. Alla individer ska ha så stor frihet som bara möjligt så länge den friheten inte inskränker andra individers frihet, därför funkar det inte att lagstifta om moraliska frågor. Det finns inget som säger att mitt sätt att leva är bättre än ditt, eller vice versa.

Innebär det här då att konservatism och liberalism är oförenligt, att de inte ens kan samarbeta? Ja, om konservatism innebär att man vill införa lagar som inskränker individens frihet med hänvisning till den egna moralens överlägsenhet. Men att vilja bevara saker som var bra förr i tiden behöver definitivt inte vara omöjligt att kombinera med en liberal grundideologi. Förändring är inte heller något egenvärde om den inte är positiv. Om människor var friare förut skulle en återgång till det var önskvärt. Exempelvis anser jag att Sverige var betydligt friare innan FRA-lagen och datalagringsdirektivet infördes.

Frågan är då hur konservativa de konservativa i alliansen är. Kristdemokraterna har visserligen jämförelsevis ganska harmlösa idéer, långt ifrån de konservativa i USA, där en republikan vid namn Rick Perry sade på ett ungefär ”man måste inte vara i kyrkan varje söndag för att förstå att det är något fel på det här landet när bögar får tjänstgöra öppet i armén medan våra barn inte får be i skolan”. Det ska dock påpekas att kristdemokraterna är konservativa enligt min tidigare definition, de vill inskränka människors frihet inom olika områden på grund av sin egen moral, vilket definitivt inte är förenligt med liberalismen.

För att återgå till den ursprungliga frågeställningen, kan då konservativa och liberaler vara allierade? Många i mitt förbund är kritiska till alliansen, och jag förstår dem. Det innebär att vi då och då måste gå med på kompromisser som kan innebära att vi inte för en helt liberal politik, och det innebär att vi måste stå i skuggan av ett parti som är delvis liberalt och delvis konservativt och långt ifrån alltid delar våra värderingar. På kort sikt är dock allianssamarbetet nödvändigt för att vi överhuvudtaget ska ha något inflytande i politiken, annars skulle vi bara låta Moderaterna eller Socialdemokraterna bestämma ännu mer själva. På lång sikt behövs dock ett starkare liberalt parti, som inte avviker från den liberala ideologin för att försöka vinna röster, som inte lydigt håller sig till en eller två ”profilfrågor”, som inte drar sig för att driva liberalismens grundläggande frågor, fri och rörlig arbetsmarknad, fri rörlighet, jämställdhet, integritet med mera. På det sättet kan detta liberala parti växa, i röster, medlemmar och politiskt inflytande, och därigenom utmana de större partierna. Kan Folkpartiet vara det partiet? Det hoppas jag, det är därför jag är engagerad i ungdomsförbundet.

Oscar Matti

Ledamot i distriktsstyrelsen LUF Uppsala Län

Länk till Rick Perrys uttalande: http://www.youtube.com/watch?v=0PAJNntoRgA

LUF Uppsala presenterar stolt nya Café Liberal!

Styrelsen för LUF Uppsala län har tagit fram ett nytt format för våra talarkvällar Café Liberal. Idag lanserar vi det nya formatet som sätts i bruk redan nästa tisdag den 2 oktober. 

Vi presenterar stolt nya Café Liberal!

Café Liberal: ”Att tänka rätt är stort, att tänka fritt är större.”
Café Liberal (CL) innebär en möjlighet för dig att diskutera, analysera och lära dig mer om politik. Vi vill inte att alla ska stöpas i samma form. Därför är det högt i tak och öppen diskussion som gäller. Du är välkommen att delta även om du inte är medlem. 

Alla individer är - och lär - olika. Vi har därför tre olika former av Café Liberal:
1. CL: Originial - Inga förkunskaper, bara nyfikenhet
2. CL: Workshop - Learning by doing
3. CL: Spets - Gå på djupet

1. CL: Original - ”Inga förkunskaper, bara nyfikenhet.”
På ett CL: Original bjuder vi in en talare som lär deltagarna grundläggande om ett politiskt område samt håller i diskussioner. Till CL: Original kommer du som du är - ny som gammal medlem - och pratar politik. Diskussionerna är mer åt det ideologiska hållet. Perfekt för den som vill bli mer insatt i politik - oavsett erfarenhet!

2. CL: Workshop - ”Learning by doing.”
 På CL: Workshop ger vi varje medlem möjlighet att utvecklas och lära sig om politik på ett mer kreativt sätt. Kvällens CL-ledare låter deltagarna aktivt jobba, diskutera och lära sig mer om ett politiskt område. Syftet är att varje deltagare oavsett tidigare kunskaper ska på ett kul och lättillgängligt sätt få bolla idéer, lära sig mer och vässa sina argument.

3. CL: Spets - ”Gå på djupet.”
 På CL: Spets fördjupar vi oss inom ett politiskt område eller en viss politisk fråga. Talarna har en särskild kompetens eller erfarenhet av ämnet och lite läsmaterial innan talarkvällen kan förekomma för att deltagaren ska kunna sätta tänderna i frågan ordentligt. Tanken med CL: Spets är att utmana de som vill fördjupa sig i politik.

Café Liberal hålls varje tisdag kl 17.30 i medlemslokalen, med fika från kl 16.00.

Det första nya Café Liberal hålls den 2 oktober av formen CL: Workshop - Tema: fri invandring - av Benny Lindholm, vice ordförande för Liberala Studenter.

Vi ses där!

Distriktsstyrelsen LUF Uppsala län

genom Tove Henriksson, ordförande

Till minne av Tomas Alm

I torsdags förlorade vi en av Uppsala läns starkast brinnande liberaler. Tomas Alm, ordförande för Folkpartiet Håbo och ledamot i Folkpartiet Uppsalas länsförbund, förlorade sin kamp mot cancern. Hans hastiga bortgång lämnar ett tomrum i den liberala rörelsen.

Vi fick förmånen att lära känna Tomas när vi åkte till Bålsta för att besöka Folkpartiet Håbo med syftet att tala om Liberala Ungdomsförbundet och diskutera en eventuell satsning på en lokal LUF-klubb i kommunen. Under mötets gång var det lika mycket vi som Tomas som kom med flera idéer på hur vi skulle möjliggöra för ungdomar i Håbo att engagera sig i arbetet för ett mer liberalt Sverige. Det som gjorde starkast intryck på oss var hans angelägenhet att höra och pröva våra idéer och förslag, samt hur han själv med enorm idérikedom och drivkraft talade om vikten av unga i politiken. Han besökte en av LUF Uppsalas talarkvällar bara för att hämta inspiration, inspel och idéer från oss unga liberaler. Han kommenterade alltid uppmuntrande våra facebook-uppdateringar. Tomas bör inte bara ses som en förebild för politiker utan för människor i allmänhet.

Tomas var en varm, engagerande och driven människa. Hans entusiasm smittade av sig på de i hans närvaro och hans jävlar anamma gjorde att han inte bara visade var skåpet skulle stå - han satte det också på plats. Det engagemanget som Tomas visade prov på i hans politiska uppdrag både lokalt och i länet tar vi med oss i vårt fortsatta arbete och i vår strävan att göra vårt län - och vårt land - präglat av mer frihet. Precis som Tomas hade velat.

Med värme och alla tankar till Tomas nära och kära,

distriktsstyrelsen för LUF Uppsala län
genom Tove Henriksson, ordförande

Pressmeddelande: LUF Uppsala får inte delta i Uppsala Prides parad!

Liberala ungdomsförbundet Uppsala län fick under söndagen (13 maj) beskedet om att vi och Folkpartiet Liberalerna inte får delta i Uppsala Prides parad på lördag den 19 maj. Detta med anledning av att vi "strider mot" Uppsala Prides vision, i form av följande korta e-postmeddelande:

"Hej!
Samordningsgruppen tog tyvärr beslutet att LUF och Folkpartiet inte får gå med i paraden för att era ståndpunkter strider mot vår vision. Men som privatpersoner är ni hjärtligt välkomna!
Mvh
Uppsala Pride"

Med detta meddelande menar Uppsala Pride att vårt förbund och parti, på grund av att vi inte är socialister och antikapitalister, inte får vara med och manifestera för homo-, bi-, trans- och queerpersoners rättigheter. Uppsala Pride säger sig förespråka öppenhet och tolerans. Arrangemanget betecknar sig dessutom "partipolitiskt obundet".

Att Feministiskt Initiativ samarbetar med festivalen genom att bland annat hålla föreläsningar för deltagarna samtidigt som Folkpartiet Liberalerna och Liberala ungdomsförbundet inte får delta vid paraden visar att festivalen är allt annat än partipolitiskt obunden. Såväl 2009 som 2010 var Folkpartiet och LUF välkomna att delta i festivalen, men i år stängs vi ute. Festivalen har tidigare sponsrats av kommunen, RFSL och RFSU.

"Det är pinsamt att en festival som säger sig förespråka öppenhet och tolerans väljer bort deltagare på grund av deras övriga ståndpunkter. Det viktiga för Uppsala Pride borde vara att striden för HBTQ-personers rättigheter stöds av så många som möjligt, inte att främja socialism och antikapitalism."
- Tove Henriksson, ordförande Liberala ungdomsförbundet Uppsala län

Pride är en världsomspännande rörelse som syftar till att stödja HBTQ-rättigheter. Framför allt handlar rörelsen om att vara stolt i kampen mot diskriminering samt att skapa en plats där alla människor som stödjer kampen för HBTQ-personers rättigheter kan samlas och enas i målet om en värld utan diskriminering. Uppsala Pride-festivalens beslut går inte i linje med den ursprungliga upprinnelsen till Pridefestivalerna världen över. Detta är något vi beklagar djupt.

Liberala ungdomsförbundet Uppsala län genom

Tove Henriksson

Ordförande

"När blev det okej att öppet vara sverigedemokrat?"

sa en vis person efter dagens debatt mellan mellan Jimmie Åkesson och Erik Ullenhag i Uppsala. Jimmie Åkesson ser sig själv som en politisk ventil för det svenska folket. Innan SD var det inga som vågade uttrycka invandrarkritiska åsikter, hävdar han. Jag säger som Erik Ullenhag: Att säga emot en åsikt är inte samma sak som att inte tillåta den.

Sällan får jag obehagskänslor eller oroas över domedagsteorier. Debatten mellan Jimmie Åkesson och Erik Ullenhag var dock ett sådant tillfälle då jag inte bara fick en klump i magen, utan då hela min kropp infann sig i ett dystopiskt tillstånd. Aldrig kunde jag föreställa mig att en partiledare för ett riksdagsparti skulle använda rent rasistiska undertoner i sin argumentation. När Ullenhag ifrågasatte Sverigedemokraternas historia erkände Jimmie att han har samma värderingar nu som när han gick med i partiet. SD har jobbat hårt med att rensa ut rasismen som var allt annat än frånvarande när Åkesson blev partiaktiv. Att Åkesson nu inte klart tar avstånd från den anda som rådde inom Sverigedemokraterna under 90- talet är alarmerande och visar på en radikalisering av partiet. Åkesson nämner också att ”det inte finns något sätt att mäta svenskhet” men resonerar på ett sätt som inte kan tolkas på annat vis än att ett sådant mätinstrument vore önskvärt. Han refererar vidare till Per Albin Hanssons idé om folkhemmet, ett socialistiskt projekt där politiker dikterade vilka normer människor skulle leva efter. Folkhemmet fick bland annat tvångssteriliseringar som biverkning, vad Jimmie Åkessons folkhem, riktat mot invandrare, får för effekt vågar jag inte ens tänka på.

Debatten börjar med referenser till matlagning. Pasta och olivolja är kanske något folk kan anknyta till, men det blir allvarligt talat lite löjligt. Åkesson har med sig en flaska olivolja som present till Ullenhag. Den har hans sambo importerat helt själv, informerar han, invandrare som startar importföretag är alltså onödigt: Ullenhag får sin olivolja i alla fall. Åkesson har dock inte den goda smaken att ge sin kompatant en ny present: olivoljan är använd. Halvfull eller halvtom, vilket av uttrycken som föredras. Det kan tyckas småaktigt att uppehålla sig vid en flaska olivolja, men det här säger något om samhällsklimatet i allmänhet och Sverigedemokraterna i synnerhet. Vissa beteenden må vara lagliga och fullt utförbara, men är inte socialt accepterade. Att ge en använd flaska olivolja i present är något som i de flesta kretsar skulle orsaka proteststorm. Att likt Åkesson notoriskt uttrycka invandrarfientliga åsikter var tills nyligen något som också bemöttes med kritik. Idag är det accepterat att vara invandrarfientlig. I en demokrati ska alla åsikter kunna uttryckas. Men det ska vara lika obekvämt att vara invandrarfientlig som det är att ge bort en halvanvänd flaska olivolja.

Erik Ullenhag gör en strålande insats. Han stolpar konkret upp siffror på hur invandringen ser ut. Han bemöter alla Åkessons angrepp utan att tappa problemformuleringsprivilegiet. Det viktigaste av allt är dock att han framhåller migrationens etiska aspekt. Han förklarar att Sverigedemokraternas politik innebär att människor utvisas till krig, mordhot och tortyr. Han frågar hur Sverigedemokraterna ställer sig till det. Jimmie Åkesson svarar inte på frågan. Anledningen är enkel, det är ännu inte socialt accepterat, inte ens bland Sverigedemokraternas väljare, att vilja utvisa människor till misär. Genom begreppsförvirring och avhumanisering har Sverigedemokraterna fått invandringsdebatten att handla om kultur och kollektiv. Men debatten om den enskilde invandrande individen, den kan de inte ta.

Debatten var alltså ett omskakande uppvaknande över vilka värderingar vårt samhälle finner acceptabla. Sverigedemokraterna har skruvat upp tonen. Förhoppningsvis kommer det aldrig bli acceptabelt att se det konkreta resultatet av invandrarfientlig politik: Människor som avvisas till tortyr, mordhot och krig. Vi måste berätta för människor att sverigedemokratisk politik innebär mer än att alla inte är uppväxta med Mamma Scans köttbullar. Vi måste berätta om den enskilde flyktingen, om de papperslösa. För debatten om individen, den vinner vi.

Kajsa Dovstad

vice ordförande Liberala ungdomsförbundet Uppsala

LUF Uppsala län ställer sig bakom Fp Uppsala län: Regeringen måste ta avstånd från den odemokratiska utvecklingen i Ungern 

På ett medlemsmöte den 28:e april beslutade Liberala ungdomsförbundet Uppsala län enhälligt att ställa sig bakom följande uttalande av Folkpartiet Liberalerna Uppsala län, antaget på Länsförbundets årsmöte den 21 april 2012:

Regeringen måste ta avstånd från den odemokratiska utvecklingen i Ungern

Läget i Ungern är allvarligt. Premiärminister Victor Orbáns hemliga polis, TEK, har nästintill obegränsade resurser för informationsinsamling. TEK har insyn i medicinska journaler och telekommunikation, de kan på eget initiativ installera övervakningsutrustning i medborgarnas hem.

I en demokratisk rättsstat är detta oacceptabelt. För ett par dagar sedan beslutade det ungerska parlamentet att instifta en beväpnad vaktstyrka för sitt eget skydd. Den nya polisstyrkan har också befogenheter att utföra husrannsakan och agera i privatpersoners hem.

Ungern utvecklas till en polisstat genom majoritetsbeslut. Men i en äkta demokrati gäller rättsstatens principer. Där skyddas mänskliga fri- och rättigheter och minoriteten är säker från övergrepp. De pågående överträdelserna av demokratiska principer och mänskliga rättigheter kan inte accepteras.

Folkpartiet Liberalerna i Uppsala län kräver att den svenska regeringen tydligt tar avstånd från den ungerska regeringens pågående urholkning av demokratin.

Liberala ungdomsförbundet Uppsala län

genom

Kajsa Dovstad

vice ordförande Liberala ungdomsförbundet Uppsala län

Liberaler måste våga kritisera

I ett inlägg på sin blogg bemöter Adam Cwejman dels Liberala Studenter Uppsalas debattartikel om att Folkpartiet borde bryta med Moderaterna och dels LUF Uppsalas artikel i UNT om Moderaternas avsaknad av en liberal utrikespolitik.

Det är viktiga poänger som Adam lyfter fram. Det finns en uppenbar risk med att glorifiera det som har varit. Politiska partier måste alltid ha förmågan att se framåt, utan den förmågan vinner man inga val.

Vad vi dock reagerar på är att han kallar LUF Uppsalas så kallade attack mot Moderaterna för deras avsaknad av en human utrikespolitik för en profilering från vänster.

“Märk väl att profileringen sker från vänster. Man försöker i båda artiklarna utmåla moderaterna som ett ondskefullt högerspöke.”

- ur Adam Cwejmans blogginlägg

Det finns inget vänster i en utrikespolitik som vill förhindra vapenexport till diktaturer, som sätter mänskliga rättigheter högst upp på dagordningen.

Bara det faktum att ordföranden för Sveriges liberala ungdomsförbund antyder att kritik av Moderaternas utrikespolitik är en profilering från vänster sänder en signal till andra som gör anspråk på en liberal utrikespolitik, att LUF inte i första hand tänker fortsätta kämpa för mänskliga rättigheter. Att enbart fokusera på exempelvis skatter och avregleringar, områden där LUF står till höger om nuvarande Moderaterna, är enligt oss en märklig hållning från ett liberalt ungdomsförbund.

Vad gäller LS Uppsalas artikel hävdades det aldrig någonting annat än att Alliansen i grund och botten är en framgång. Dock finns det en problematik i att redan före valet utforma den kompromisspolitik de fyra allianspartierna senare ska regera med. Utvecklingen mot en mer enad allians försvårar Folkpartiets roll som landets liberala röst. En liberal röst som vi anser att Sverige allt mer behöver. I en intervju med Fokus håller partisekreterarna med om Liberala Studenters kritik mot Alliansen.

Liberala Studenter Uppsala menar att ett regeringssamarbete, en allians, fastslås snarare efter valet istället för före. Vidare tycker LS Uppsala att Folkpartiet alltid ska vara en liberal röst gentemot våra regeringspartners. Det betyder inte, som Cwejman verkar tro, inte att LS tycker att Folkpartiet borde samarbeta med oppositionen, eller att de kritiserar alliansen från en vänstervriden alternativt socialistisk ståndpunkt.

Att kritisera allianspartners är enligt vår mening inte att vara vänster. Att framföra kritik mot Moderaterna gör oss inte automatiskt till socialdemokrater. Särskilt inte när kritiken gäller att vi anser att liberala grundvärden förbises av regeringen i allmänhet och av Moderaterna i synnerhet. Vi tycker det är olyckligt och förenklat när Adam Cwejman kallar debattartiklarna för vänsterprofilerade. Tvärtom ser vi det som en tydlig liberal profilering att markera att mänskliga rättigheter och andra liberala grundvärden alltid ska stå i första rummet.

Tove Henriksson, ordförande LUF Uppsala län

Erik Wretling, ordförande Liberala Studenter Uppsala

Kajsa Dovstad, vice ordförande LUF Uppsala län

Filip Wästberg, styrelseledamot LUF Uppsala län

Thea Andersson, styrelseledamot LUF Uppsala län

Irrationell beslutsfattning

Egentligen visste jag att datalagringsdirektivet skulle accepteras och klubbas igenom i riksdagen. De ja-sägande partierna var långt gångna i sina resonemang och EU-föreståndarna vågar inte gå emot. En enlighet söks i EU-politiken från sverige. Det är ett förståeligt argument. Sverige manar till ett ökat samarbete i Bryssel, en gemensam polis och en gemensam invandringspolitik, många vill också ha gemensam valuta. Att i det läget som land motsätta sig ett säkerhetsdirektiv vore direkt olämpligt om man vill ha någonting att säga till om i säkerhetsfrågorna.

Men vad som klubbades igenom i Onsdags känns trots EUs storhet som ett direkt olämpligt direktiv. Det räckte med att följa debatten på twitter i endast några minuter för att konstatera att ja-sägarna var väldigt få och möjliga att räkna på bara en hand, i kontrast var de förtvivlade nej-sägarna tusentals. Med hashtaggen #DLD gick människor ut och uttryckte sina känslor i förfäran över direktivet.

Det är långt ifrån bara twitterflödet i sverige som indikerar ett felaktigt beslut. I Rumänien, Tyskland och Tjeckien fick konstitutionsdomstolen ogilitigförklara lagar som skyddade befolkningen från massövervakning för att lagligt kunna implementera direktivet. Lagar som förmodligen uppstod i kölvattnet från världskrigen. Lagar som skyddade individen.

Jag är orolig över vad detta beslut kan orsaka i framtiden. Jag är orolig över hur JOBBIK i Ungern hanterar en pool av information om invånarna. Jag är orolig för den framskridande islamofobin i Europa och hur rasistiska folkvalda kan utnyttja informationen. Jag är orolig för att efter den första Maj är jag misstänkt, jag är bevakad och jag är granskad. Inte bara vem jag ringer, utan hur, på vilken plats och var den jag ringer är någonstans. Jag är orolig för den medelålders mannen som inte längre vågar kontakta anonyma alkoholister och jag är orolig för myndighetsarbetaren som inte längre vågar ringa en journalist för att berätta om orättvisa förhållanden.

"Den vanliga medborgaren har inget att oroa sig för." säger Johan Pehrsson. Ändå sitter jag, integritetskränkt och på nålar.

Två dagar efter att beslutet har klubbats är nyheten överblåst i media. Den mediala rapporteringen var kort och koncis, kritiken likaså. Lugn kanske till och med råder i Rosenbad.

Landets liberaler känner motsatsen. Landets unga vänsterpartister känner motsatsen. Landets unga moderater, centerpartister, kristdemokrater, sverigedemokrater, piratpartister och socialdemokrater känner motsatsen. EUs politik och sveriges ja-sägarattityd har gjort ett helt lands unga politiska befolkning arg, förbannad och kränkt. Utopin om individernas frihet förlorade i Onsdags. I utbyte förlorade Sveriges ja-sägande partier en hel integritetsvärnande generation.

Öppet brev till Folkpartiets representanter i riksdagen: Nej till datalagringsdirektivet!

"Bästa riksdagsledamot för Folkpartiet Liberalerna!

Liberala Ungdomsförbundet Uppsala län uppmanar dig att rösta emot datalagringsdirektivet.

Datalagringsdirektivet bryter mot europakonventionen om mänskliga rättigheter, idén om en liberal rättsstat och framför allt är det integritetskränkande. Datalagringsdirektivet saknar tydligt syfte och ger en betydande stor risk för framtida ändamålsglidning. Ohindrad och anonym kommunikation är en förutsättning för internet i sin nuvarande form. Tar ni från medborgarna det fria internet, tar ni också bort folkets möjligheter att upptäcka orättvisor, att organisera sig och möjligheten till att diskutera. Det fria internet får varken försvinna eller inskränkas.

Vi befarar att om direktivet genomförs kommer det att skada förtroendet mellan ungdomar och politiker för en väldigt lång tid. Systemvetare kommenterar idag datalagringsdirektivet som någonting direkt olämpligt. Inte bara för att det kommer att ta upp enorma mängder av lagringsutrymme, utan också för att internet med sin nuvarande frihet är extremt massivt. De pengar som skulle gå till lagring av privata medborgares aktiviteter på internet, kan mer effektivt riktas till polisen för riktad brottsbekämpning.

Viktigt att ha i åtanke är att inte bara LUF är mot direktivet; samtliga ungdomsförbund från höger till vänster är emot dess införande.

Röstar du för datalagringsdirektivet sviker du därför inte bara dem som röstade på dig. Du sviker en hel generation. Du sitter i riksdagen för att väljarna valde dig dit. Det är din plikt att i avgörande voteringar som denna om datalagringsdirektivet rösta efter hjärtat - inte partigruppens riktlinjer. Vi ber dig att du, som vår representant i riksdagen visar att politik handlar om att rösta rätt, inte att rösta lätt.

Liberala Ungdomsförbundet Uppsala län uppmanar dig att vid voteringen om datalagringsdirektivet vara modig och rösta nej!

Liberala Ungdomsförbundet Uppsala läns styrelse
genom

Tove Henriksson
Ordförande LUF Uppsala län"

Brevet mailades idag till samtliga riksdagsledamöter för Folkpartiet Liberalerna.

Utförsäljning! - Kampanj

Under den nationella kampanjdagen genomförde vi i LUF Uppsala en fotokampanj. Detta är resultatet!

William Jelvin har tagit bilderna, på bilderna syns Thea Andersson och på den sista bilden är Dilovan Kamil. Projektet och platserna är valda av LUF Uppsala.