Alliansen har raserat välfärden. Pengarna har gått till
skattesänkningar för de rikaste och skolan och sjukvården har fått mindre
pengar. Detta är kanske det vanligaste motargumentet mot Alliansens politik som
framförs. Det man då bör komma ihåg är att detta inte stämmer.
Under olika diskussioner om valet har jag stött på den här
nidbilden. När samtalet börjat handla om statistik har svaret ofta varit ”Ja,
men siffrorna som visar att välfärden fått mer pengar har Folkpartiet bara
hittat på. Det går ju att visa vad som helst med statistik”. Så kan vi inte ha
det. Det måste finnas något att grunda vår bild av verkligheten på, annars
kommer valrörelsen enbart bestå av grundlösa påståenden. Det är antingen på det
ena eller det andra sättet, antingen har välfärden fått mer pengar eller så har
den inte det, och svaret går att ta reda på.
En rapport släpptes om just detta 2014 av SNL (en
organisation som kanske skulle tjäna på skattesänkningar. Det spelar ingen roll,
granska deras källmaterial – det håller). ”Skattesänkningar och offentliga
resurser – Resurser till vård, skola och omsorg”. Det fösta som konstateras är att Sveriges
skattetryck har minskat, fast det är fortfarande bland världens högsta. År 2000
låg skattetrycket på omkring 50 procent av BNP, medan siffran idag är cirka 44
procent av BNP. Samtidigt har den offentliga sektorns skatteintäkter ökat realt
med 260 miljarder kronor. Detta förklaras med ett ord: tillväxt.
Det andra som konstateras är att ökningen av medel till
offentliga utgifter inte finansierats med lånade pengar. Tvärtom – den offentliga
sektorns skuldsättning har fallit. Det är inte så att Alliansen har gjort en
massa ofinansierade skattesänkningar och lånat oss ur knipan – Sverige har
istället haft ett högre finansiellt sparande än nästan alla andra länder, även
under finanskrisen. Detta är möjligt på grund av ökade skatteintäkter.
Resurserna till sjukvården har ökat. Ökningen överstiger
dessutom det kostnadstryck som en växande befolkning har inneburit. Sverige,
Japan och Schweiz är de länder i världen som har ökat vårdutgifterna mest åren efter
finanskrisen.
Resurserna till skolan har också ökat. Resurserna per elev i
förskolan, grundskolan och gymnasieskolan har vuxit. Personaltätheten och
lärartätheten har också vuxit. Sverige ligger över genomsnittet i OECD när det
kommer till resurser som läggs på skolan.
Resurserna har även ökat inom omsorgen. Främst gäller detta
handikappomsorgen där ökningarna har varit förhållandevis stora. Resurserna
till äldreomsorgen har också ökat, men det har även utgifterna, så resurserna i
förhållande till behovet är i stora drag oförändrade sedan 2007.
I rapporten poängteras tydligt att resurser inte är detsamma
som kvalitet. Flera länder som satsar mindre än Sverige på skolan har bättre
skolresultat i internationella mätningar exempelvis. Hur skolan, sjukvården och
omsorgen är organiserad, effektiviteten i arbetet, spelar antagligen en större
roll än resurser. Just nu handlar diskussionen dock om resurser, eftersom bland
annat Socialdemokraterna hävdar att resurserna till välfärden har minskat. Det
stämmer uppenbarligen inte.
En sak som kan påpekas är dock att behoven av välfärd ökar. Detta
beror på att befolkningen blir allt äldre vilket är en bra sak, och när
välståndet ökar så ökar även befolkningens krav på välfärden. Detta är också
något av ett lyxproblem – vi har det bättre i materiella termer så vi förväntar
oss att det även ska vara bättre i skolan, sjukvården och omsorgen. Det innebär
dock inför framtiden att resurserna till välfärden som andel av BNP måste öka, eller så måste
tillväxt ske, eller så måste effektiviteten i välfärden förbättras. Jag
förespråkar en kombination av de två senare alternativen.
Jag vill även konstatera att allt detta inte är någon slump.
Tillväxten ökar – skatteintäkterna ökar – resurserna till välfärden ökar. I
rapporten nämner de bara kort effekten av skattesänkningar, men det står klart
att den senaste tidens forskning tyder på att en för stor offentlig sektor har
negativa effekter på tillväxten. Företagande, arbete, produktion och konsumtion
minskar om de beskattas för hårt. Därför vill jag även fortsättningsvis se
sänkta skatter.
Varför kan det finnas en utbredd bild av en raserad välfärd?
Slutsatsen måste bli att det beror på sådana saker som Socialdemokraternas valfilm.
Om etablerade partier konstant sprider bilden av att resurserna till välfärden
har minskat, så kommer den bilden till slut att sätta sig. Därför gäller det
att sprida bilden av hur det verkligen ser ut, så att diskussionerna i
valrörelsen kan baseras på fakta och inte grundlösa påståenden.
Slutligen om kvaliteten. Den är som sagt inte samma sak som
resurser till välfärden. Vad som kan konstateras är att svenskarna i genomsnitt
är väldigt nöjda med välfärden enligt SKL. Det finns säkert flera saker som kan
förbättras, saker som jag själv föreslagit och kommer att föreslå. Men att som
Vänsterpartiet påstå att valfriheten och vinstuttagen i välfärden har ”raserat
den” saknar grund. Skolresultaten har tvärtom förbättrats av friskolereformen, av
att privata utförare och vinstuttag tillåts, vilket framgår bland annat av en
undersökning gjord av IFAU.
Jag skulle i framtiden vilja se ännu större
skattesänkningar. Det är inte bara en fråga om tillväxt, det är även en
frihetsfråga. Vuxna människor ska själva få avgöra vad de vill göra med sina
pengar i så stor utsträckning som möjligt, varje krona som beskattas måste ha
ett mycket väl motiverat syfte. Dock anser jag att Alliansens politik hittills
har lett till ett bättre och friare Sverige. Med alternativet som står till
buds, en splittrad opposition där ett parti kommer med grundlösa påståenden om
att resurserna till välfärden har minskat, ett annat parti kommer med värre
grundlösa påståenden om att välfärden har raserats, ett annat parti kritiserar
tillväxt och ett eventuellt fjärde parti kommer med ofinansierade förslag som uppskattas
kosta omkring en halv biljon kronor – då måste jag stämma in i den orangea
kören och ropa ”Fyra år till!”.
Oscar Matti
Liberala Ungdomsförbundet i Uppsala län
Mer om resurser till välfärden: http://www.dagenssamhalle.se/nyhet/rekordintaekter-till-vaelfaerden-7729
Undersökning av IFAU om friskolor och skolresultat: http://www.ifau.se/sv/Press/Pressmeddelanden/Fler-friskolor-forbattrar-elevers-resultat/
SKL om hur nöjda svenskarna är med välfärden: http://www.dagenssamhalle.se/debatt/skl-svenskarna-aer-noejda-med-vaelfaerden-9675
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar