Problemet med 90-dagarsgarantin

Inför valet i höst kommer jobben att vara en av de viktigaste frågorna. Ett förslag som lagts är 90-dagarsgarantin. Det är Socialdemokraterna, pådrivna av SSU, som föreslagit att garantera alla unga jobb, utbildning eller en kombination av båda inom 90 dagar. Detta är det största oppositionspartiets främsta förslag för att minska arbetslösheten, valets viktigaste fråga enligt S.

90-dagarsgarantin innebär dels ett ”utbildningskontrakt”. Detta innebär att ungdomar utan gymnasieexamen måste fullfölja sina studier på något sätt, eller bli utan ersättning. Detta är ett försök att i smyg göra gymnasieskolan obligatorisk. Dessutom bortser det från att vissa jobb kan utföras även utan gymnasieexamen. Utbildning är bra, men när man är myndig så väljer man själv om man vill utbilda sig eller inte.

Vidare innebär förslaget själva ”garantin” – att alla ungdomar senast inom 90 dagar i arbetslöshet ska erbjudas jobb, utbildning eller en kombination av båda. Detta kräver att samhället (staten) bereder plats för dessa jobb och avsätter resurser så att platserna blir tillgängliga.

Utvecklingsgarantin infördes 1998 av Socialdemokraterna för att se till att unga inte fastnade i arbetslöshet. Arbetslösa ungdomar skulle inom 100 dagar erbjudas jobb, utbildning eller ”arbetsmarknadspolitisk åtgärd”. 100-dagarsgarantin utvärderades av IFAU och resultaten var tydliga. Garantin hjälpte inte mot arbetslösheten bland unga. Tiden unga var arbetslösa blev inte kortare och risken för unga med jobb att hamna i arbetslöshet blev inte mindre. Garantin var ett fiasko helt enkelt.

Det är mycket svårt att se vad skillnaden mellan utvecklingsgarantin och dagens 90-dagarsgaranti skulle vara. Förutom antalet dagar verkar garantierna utgå från exakt samma princip – staten ska garantera jobb eller utbildning för unga inom ett visst antal dagar, och det ska minska ungdomsarbetslösheten. 

Utvecklingsgarantin skapade inga nya jobb åt unga. Det finns inget som tyder på att en minskning av antalet dagar till 90 skulle göra någon som helst skillnad. Ska SSU damma av gamla socialdemokratiska förslag och ta upp dem på nytt kunde de ju åtminstone välja förslag som fungerar.

Varför ens skriva om 90-dagarsgarantin? Den är redan prövad, och uppenbarligen verkningslös. Därför att Socialdemokraterna har det som sitt huvudsakliga förslag för att minska arbetslösheten. Tillsammans med myter om minskade resurser till välfärden är 90-dagarsgarantin Socialdemokraternas främsta strategi för att vinna valet. Den som kämpar för att vinna ett val genom att föreslå en reform som redan prövats och som gav noll effekt förtjänar att få kämpa i uppförsbacke.

Staten är inte bra på att skapa jobb. Den kan däremot vara bra på att hindra folk från att jobba. Flera hinder existerar idag, avgifter för att anställa, krångliga regler på arbetsmarknaden som LAS turordningssystem, och regelsystem som gör det krångligt att både anställa och avskeda människor, vilket gör arbetsmarknaden stel. Förenkla och avreglera detta, istället för att införa nya statliga försök till lösningar för att ge jobb. Då kommer vi att se en minskad arbetslöshet.

Oscar Matti

Liberala Ungdomsförbundet i Uppsala län

S om 90-dagarsgarantin: http://www.dn.se/debatt/90-dagarsgaranti-ska-ge-unga-jobb-eller-utbildning/

Rödgrönröra om 90-dagarsgarantin: http://rodgronrora.nu/tag/90-dagarsgaranti/

IFAU om utvecklingsgarantin eller 100-dagarsgarantin: http://www.ifau.se/sv/Press/Pressmeddelanden/Ingen-effekt-av-Utvecklingsgarantin-for-ungdomar/